Tekniktisdag #46 - Minneskort, Hastighetstest

Om man tycker om att fotografera sport, vilda djur eller vilda barn behöver man en kamera som kan ta bilder i snabb följd.
Men för att man ska kunna fortsätta att ta bilder utan att kameran fastnar i att spara bilderna till minneskortet så behöver man ett minneskort med snabb överföringshastighet.
Rob Galbraith har på sin hemsida ett mycket utförligt testarkiv med resultat från tester med otaliga kort och kamera-kombinationer.
Väl värt att ta en titt på om man undrar på vilken prestanda som ditt kort verkligen levererar eller vad du ska köpa om du vill byta upp dig.

Länk: http://www.robgalbraith.com/multi_pagee519.html?cid=6007
Läs även mina tips om minneskort här:
Hur snabba minneskort behöver man ha?

Fototips - Hur snabba minneskort behöver man ha?

När man pratar om "snabba minneskort" pratar man om hur snabbt data kan transporteras från kamerans interna arbetsminne över till lagring på minneskortet.
Hur snabbt den överföringen behöver kunna ske beror helt på vilken typ av fotografering du ägnar dig åt och i hur snabb följd man tar bilder och hur stora bildfilerna år. Om man tar bilder snabbare än kameran kan spara över dem på minneskortet så kommer den först att börja ta bilder långsammare och ibland till och sluta att ta bilder tills arbetsminnet tömts vilket kan ta upp till ett par minuter om man har otur.
När jag tar fotograferar vill jag inte känna mig begränsad av kameran utan jag vill veta att om det behövs så hänger kameran med och för att kameran ska fungera så bra som möjligt behöver man snabba minneskort.

Graderingen av minneskort kommer från de första CD-rom skivorna.
De första CD-skivorna hade en överföringshastighet på 150kbyte/sekunden och när sedan nya, bättre skivor betecknades med 2x skivor med överföringshastighet på 300kbyte/sek osv.

Minneskort och andra flashminnen har idag betydligt snabbare överföringshastigheter än så och här följer en kort guide till hur vanliga minneskort ofta betecknas.

100x = 15mb/sek
133x = 20mb/sek
200x = 30mb/sek
300x = 45mb/sek
600x = 90mb/sek
1000x = 150mb/sek

En RAW-fil på 18 megapixlar är mellan 20-25mb stor och beroende på hur snabba bildsekvenser som din kamera klarar av genererar den ganska mycket data per sekund.

4 bilder/sek ca 90mb/sek
5 bilder/sek ca 115mb/sek
6 bilder/sek ca 140mb/sek
8 bilder/sek ca 185mb/sek

Klicka här för tester av minneskort med olika kameror. 

Vad är ISO?

300mm f/5,6 ISO800 1/200 
ISO anger hur ljuskänslig filmen eller bildsensorn i en kamera är. Ju högre ISO-talet är, desto högre ljuskänslighet vilket gör att man kan fotografera med kortare slutartider även om ljuset är svagt.
ISO står för "International Standard Organisation" och är en samling av flera olika standarder som som fanns för att ange ljuskänslighet och är en kvarleva från analog film .
Normalt kanske man använde film med ISO200 eller ISO400. Om man ville ha högre ljuskänslighet så var man alltså tvungen att byta film.
ISO anges i bestämda steg där talet fördubblas för varje steg.
ISO100, 200, 400, 800, 1600, 3200, 6400 osv.
Idag med digital kamerateknik så kan man enkelt ändra/"boosta" bildsensorns ljuskänslighet med ett enkelt knapptryck vilket kan vara något man behöver vänja sig vid om man byter från att fotografera analogt till digitalt.

Om ljusförhållandena är konstanta så fungerar ISO ganska logiskt.
Har man t.ex. en slutartid på 1/50s vid ISO200 så får man vid ISO400 en slutartid på 1/100s.
Kan vara bra att tänka på om man vill räkna ut hur man ska få ett slutartid som är kort nog för att frysa det som man vill fotografera.

Moderna digitalkameror har oftast ett lägsta ISO-tal kring ISO100 och beroende på hur dyr kamera man har så klarar den olika höga ISO-tal. Kompaktkameror har ofta en maximal ISO-känslighet på ISO1600-3200. Enklare instegs-systemkameror har ofta ett maximalt ISO-tal på 6400-12800.
De senaste åren har sensortekniken gått snabbt framåt och nya proffskameror har idag passerat ISO100000 med råge.

Nackdelen är att högre ISO-tal ger "brus" (kornighet) i bilderna så man bör använda ett så lågt ISO-tal som möjligt för att få ett så rent och klart bildresultat som möjligt.
Även här är bildsensorns kvalitet avgörande och ju högre ISO-tal sensorn klarar, desto renare blir bilderna även vid lägre ISO-inställningar.
En annan sak att tänka på är att om man använder ett för högt ISO-tal i starkt ljus så kommer bilderna att bli överexponerade och för ljusa eftersom slutaren inte kommer att hinna stänga sig snabbt nog för att förhindra att för mycket ljus kommer in i kameran.

Om man tycker att ISO är lite besvärligt så kan kan använda Auto-ISO men risken är att kameran kommer att välja ett för högt ISO-tal eftersom den prioriterar en kortare slutartid för att man inte ska få oönskad skakningsoskärpa i bilderna. Detta kan dock göra att bilderna blir onödigt korniga.
Auto-ISO kan vara bra om ljusförhållanden skiftar eller om man snabbt vill vara redo att ta bilder och vill ha en sak mindre att tänka på. Men jag rekommenderar ändå att man ställer in ISO manuellt.
Kameror har också ofta en ISO-inställning där de presterar bäst och producerar bäst bildkvalitet så jag föreslår att du provar dig fram och använder den så ofta du kan.
Min Canon 550D presterar t.ex. väldigt bra vid ISO200.

Här är en enkel guide för ISO-användning
ISO100 Starkt solljus (eller om man fotograferar på stativ och slutartiden inte är viktig)
ISO200 Dagsljus
ISO400 Molnig dag
ISO800 Skymning/Gryning (eller inomhus)
ISO1600 Kväll
ISO3200 Konsertlokal/Sen kväll

Även om bilderna kan bli lite kornig om man använder högre ISO-tal så är en bra grundregel:

Hellre en skarp bild som är lite kornig än en suddig bild utan brus!

Idag kan man dessutom reducera bruset betydligt i alla vanliga redigeringsprogram som Aperture 3, Lightroom och Photoshop.
300mm f/5,6 ISO1600 1/5s